”Det är viktigt att det finns vuxna som har tid att se eleverna”

Publicerad 09:55

För vissa högstadieelever är det en kamp att ta sig till skolan. I projektet Ung kraft vänder elevcoacher den trenden. Genom stöd, tid och samtal har de fått närvaron och motivationen att öka och betygen att höjas.

Som många andra svenska kommuner brottas Borlänge, Säter och Gagnef med hög skolfrånvaro bland vissa elever. Därför satsade Falun Borlänge-regionen på att införa något helt nytt, i projektet Ung kraft som finansieras av Europeiska socialfonden.

På tre högstadieskolor infördes så kallade elevcoacher under tre års tid, med en uttalad uppgift att stötta prioriterade elever med hög frånvaro och låg motivation. Det långsiktiga målet är att de ska klara högstadiet och bli behöriga till gymnasiet.

– Alla vill klara av skolan, men för vissa elever gör olika orsaker att det blir svårt. Därför är det så viktigt att det finns vuxna som har tid över, som kan se eleverna och gå till botten med utmaningarna. För som undervisande har du inte tid med det, berättar Maria Carlmyren.

Förändrar genom att skapa relationer

Maria Carlmyren arbetar halvtid som elevcoach i årskurs 7 på Forssaklackskolan i Borlänge kommun sedan ett år tillbaka. Resten av tiden är hon speciallärare i samma arbetslag sedan tidigare, vilket hon ser som en stor fördel. Tillsammans med en kollega för årskurs 8 stöttar hon de elever som har svårt att ta sig till skolan, som inte närvarar på lektionerna eller som inte ser någon poäng med skolan alls.

De gör allt från att hämta upp elever hemma, fånga upp dem i korridorerna, gå igenom skoluppgifter, ha motiverande samtal samt medverka på möten med föräldrar och externa aktörer som BUP.

– Som elevcoach är det viktigast att skapa en relation till dessa elever. Vi har alltid tät kontakt med eleverna och hörs på sms även när de är hemma, så att de känner att de är saknade. Men utan att skuldbelägga, säger Maria Carlmyren.

Samverkande faktorer orsak till problemet

Det blir allt vanligare med ökad frånvaro i skolan, och det kryper även ner i åldrarna. Vad som orsakar den negativa trenden är svårt att veta, men Maria och hennes kollegor har några spaningar om vad det kan bero på.

– Samhället förändras i stort, kraven ökar och skolans utformning passar inte alla med stora klasser och mycket eget ansvar. Den digitala utvecklingen kan också påverka, där unga idag har tillgång till social samvaro även när de är hemma. Så var det inte när jag växte upp utan då träffade man sina kompisar i skolan. Sedan är högstadiet generellt en tuff tid i livet, så det kan även påverka måendet, resonerar Maria Carlmyren. 

Fler elever kommer tillbaka till skolan

Att klara av högstadiet och få behörighet till gymnasiet är viktigt för den enskilda individen – men även samhället. I de flesta kommuner råder stora utmaningar med kompetensförsörjning, och där blir varje ungdom viktig för den framtida arbetskraften. För att öka skolmotivationen har projektet Ung kraft därför även satsat på konceptet Arbetsmarknadskunskap med föreläsningar för alla högstadieelever samt studiebesök hos yrkesgrupper för vissa elever.

Mika Söderström är projektledare för Ung kraft på Falun Borlänge-regionen och efter ett år med projektet kan han redan se att insatserna ger effekt.

– Vi har fler elever som är tillbaka i skolan och som börjar få betyg. Det finns exempel på elever som inte har kunnat komma in till skolan på grund av panikångest, men efter ett tag är de helt plötsligt inne på skolan – med hjälp av elevcoachen. Det har också blivit lugnare i korridorerna när elevcoacherna rör sig där, vilket är fantastiskt, säger Mika Söderström.

Men tanken är inte att elevcoacherna själva ska lösa problemet, betonar han:

–  Samverkan mellan aktörer kring elever med problematisk skolfrånvaro är jätteviktigt. Föräldrar, skolhälsa, mentor och BUP behöver samarbeta i större utsträckning för att stötta dessa elever.

Nu söker eleverna själva upp elevcoacherna

I början var eleverna lite tveksamma till det nya stödet som elevcoacherna erbjöd, men med tiden har Maria märkt att hon blir alltmer uppsökt. Kuratorn på skolan har också noterat att färre elever kommer till henne, eftersom elevcoacherna hinner fånga upp en del problematik ute på skolgården och i korridorerna.

Hon hoppas på att insatsen under dessa tre år ska hjälpa eleverna hela vägen fram till gymnasiet, och att man därefter kan implementera elevcoachen som ett permanent inslag i skolan.

– Det är tydligt att det behövs vuxna som har den här tiden, utöver undervisningen. Lärare, fältassistenter och socialpedagoger räcker inte riktigt till för elever med hög frånvaro. Det är otroligt lyxigt, både jag och eleverna vill bara ha mer av den här tiden, säger Maria Carlmyren.