Kompetensutveckling för en jämlik arbetsmarknad

Kunskap är inget värt om den inte används. Det var utgångspunkten för det EU-finansierade kompetensutvecklingsprojektet Conecto. Nu har fler än 1700 yrkesverksamma hos medlemsparterna i samordningsförbunden i Stockholms län deltagit i kompetensutvecklande insatser för en mer inkluderande arbetsmarknad.

Conecto erbjuder kompetensutveckling till personer som jobbar i verksamheter med arbetsmarknads- och utbildningsfrågor i någon av Stockholms läns kommuner, Region Stockholm, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och på privata företag som arbetar på uppdrag av offentlig sektor. Projektdeltagarna har fått ta del av gratis och högkvalitativ kompetensutveckling inom ett par olika behovsidentifierade områden, såsom rasism i arbetslivet, delaktighet och inkludering.

Tack vare stödet från Svenska ESF-rådet har vi hittills utbildat fler än 1 700 yrkesverksamma som i sin tur nu har möjlighet att påverka arbetsmarknadens utmaningar – en kraftsamling för att motverka rasism, öka jämställdhet, och bidra till en inkluderande arbetsmarknad, säger Stefan Cepeda Gajardo, projektchef för Conecto vid samordningsförbundet Östra Södertörn.

Insatserna kretsar kring ett par olika teman där deltagare får ökad kunskap, men en viktig del i projektet är också att lära ut evidensbaserade arbetssätt och metoder som kan bidra till ett kollektivt lärande och samarbete i hela den berörda verksamheten. Arbetssätt för samverkan mellan olika instanser, till exempel socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa, ingår också.

Svårt implementera praktiskt

De flesta är överens om att kompetensutveckling är något positivt. Samtidigt kan det vara svårt att som enskild anställd veta vilken ny kunskap eller vilka nya verktyg som saknas i sin egen verksamhet. Hur inspirerande och lärorik en kurs eller föreläsning än är, kan det vara svårt att veta hur den nya kunskapen ska omvandlas till konkreta och användbara verktyg i det dagliga arbetet. Ganska kort tid in i projektet insåg därför projektledningen att en framgångsfaktor är att få med chefer och beslutsfattare på tåget.

– Vi började genomföra förankringsmöten i ledningsgrupper och bland chefer i verksamheterna för att prata igenom organisatoriska förutsättningar. Vi gick igenom vilka utmaningar som fanns just för den aktuella verksamheten och även vad de såg framför sig att den nya kunskapen ska användas till.

Det är också en stor fördel att inte bara medarbetarna utan även cheferna själva deltar praktiskt i kompetensinsatser, menar Stefan.

– Annars kan det vara svårt att faktiskt börja jobba tillsammans som ett team med de nya verktyg som kompetensutvecklingen har bidragit med.

Många goda samarbeten

Inom projektet finns många goda samarbeten att lyfta. Ett är den ideella organisationen  Demokratipiloterna som erbjuder utbildningar om NPF, neuropsykiatriska funktionshinder. Under en halvdagsutbildning har deltagare fått kunskap om NPF och tagit del av erfarenheter från personer som själva har NPF, som har berättat hur de ofta blir bemötta och vilka utmaningar de upplever med till exempel myndighetskontakter.

– Det har varit mycket lyckosamt eftersom vi lyckas höja kunskapen om både bemötande och målgruppen i sig, berättar Stefan.

Fint resultat på kort tid

Den ursprungliga projektperioden löpte mellan april 2023 till december 2024. Målet var att ha utbildat 1 000 personer, men när projektet avslutades hade 1 733 personer deltagit i insatser via Conecto. Ett resultat som överträffat alla förväntningar.

– Det här är ett ganska kort projekt vilket kan vara en utmaning i sig. Att vi nått det här fina resultatet ser jag som ett kvitto på att vi har lyckats med att skapa en länsövergripande plattform för lärande. Men också ett kvitto på våra medarbetares stenhårda förankringsarbete med att pitcha in olika kompetenshöjande teman mot potentiella projektdeltagare – allt från arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare till rektorer och politiker. Det är verkligen en bred målgrupp.

Nu har samordningsförbunden har fått förnyat stöd av ESF-rådet för en fortsättning av projektet till 2027, under namnet Conecto+.

– Det har varit en sömlös övergång till Conecto+ och tanken är att vi ska fortsätta jobba på precis samma sätt. Det känns väldigt kul att ha fått förnyat stöd. Jag tror det finns stora fördelar med en längre projektperiod, det tar tid att implementera nya arbetssätt och säkerställa att den nya kunskapen verkligen kan användas i det dagliga arbetet, säger Stefan Cepeda Gajardo.

Unik forskning

Inom projektet finns också en så kallad följeforskare, Jon Olsson, professor i pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Den forskning som bedrivs består framförallt av utvärderingar och uppföljningar med medarbetare och chefer som deltagit i insatser. Syftet är att se om insatserna kommer verksamheten, och i förlängningen medborgarna, till gagn.

– Vi har flera genomförda uppföljningar som visar att kompetensutvecklingen är relevant och träffsäker, vilket är väldigt kul att höra. Det är samtidigt utmanande för verksamheter att tillämpa kompetensutveckling i praktiken och det handlar oftast om organisatoriska förutsättningar. Detta är något som vi kommer att fortsätta följa, säger Stefan Cepeda Gajardo.

Nästa steg är därför att göra djupintervjuer med såväl medarbetare som chefer som tagit del av insatser.

– Djupintervjuerna gör vi för att se om vår metod fungerar. Det är rätt så spännande, för det finns inte så mycket forskning gjort på den här typen av stora, länsövergripande kompetensutvecklingsprojekt.

Förhoppningen nu är att projektet ska fortsätta rulla på i samma takt, att ännu fler medarbetare ska få kunskap och att fler verksamheter får möjlighet att vässa sina arbetssätt på ett sätt som bidrar till en mer inkluderande arbetsmarknad.

– Jag är otroligt stolt över det som vi har åstadkommit så här långt. Det känns väldigt värdefullt att kunna bidra till att hitta lösningar på svåra frågor som utanförskap, integration eller ungdomar som hamnat snett i livet, säger Stefan Cepeda Gajardo.