Mat och integration i Katrineholm – en lyckad kombination

Socialfondsprojektet MIKA står för  "Mat och integration i Katrineholm"
Huda Abou Table, till höger, deltog i socialfondsprojektet MIKA står för “Mat och integration i Katrineholm”

Publicerad: 28 september 2023

Katrineholms kommun har de senaste åren genomfört två projekt med stöd från Europeiska socialfonden som riktats mot invandrare som stått utanför arbetsmarknaden länge. En majoritet av deltagarna har nu gått vidare till arbete. Framgångsfaktorerna stavas intensiv stöttning och gemenskap.

De senaste åren har två samverkansprojekt mellan kommunen och det lokala näringslivet genomförts i Katrineholm, med stöd av Europeiska socialfonden. Det första projektet startades 2018 under namnet MIKA, vilket står för Mat och integration i Katrineholm. Namnet är talande både för projektets aktiviteter och resultat. MIKA riktade sig mot invandrare som befunnit sig länge i Sverige, men som fortfarande stod långt från arbetsmarknaden. Med en kombination av utbildning och praktik inom gröna näringar var syftet att deltagarna skulle ta steg närmare arbete. Vissa deltagare gick vidare även till projektet MIKA YB, där fokus låg på utbildning i yrkessvenska och yrkeskunskaper. Huda Abou Table är en av deltagarna som deltagit både i MIKA och MIKA YB – med lyckat resultat.

– Jag kom till Sverige 2011 och i hemlandet arbetade jag aldrig. I Sverige hade jag först bara praktikplatser, men 2019 fick jag mitt första jobb tack vare MIKA, berättar Huda.

– Jag vill inte gå i pension. Ska jag bara sitta hemma och inte göra något alls? Nej, jag vägrar

Nu arbetar hon som matvärd på Dufvegårdens äldreboende, vilket hon trivs mycket bra med. Huda strålar när hon berättar om hur hon ordnar med frukost, serverar mat, diskar och bakar både bröd och kaffebröd till de boende. Hon börjar närma sig pensionsålder men vill helst fortsätta arbeta.

– Jag vill inte gå i pension. Ska jag bara sitta hemma och inte göra något alls? Nej, jag vägrar, säger Huda och skrattar.

Förutom att Huda har fått ett arbete har hon också förbättrat sin svenska.
– Jag har många barnbarn. De flesta bor i Sverige och nu kan jag äntligen prata svenska med dem.

037_foto_juliana_falldin_230510_Huda
Huda Abou Table
054_foto_juliana_falldin_230510
005_foto juliana fälldin_230510_1
Keriya Rezgka

Ta vara på deltagarnas erfarenheter

På en annan avdelning på Dufvegården arbetar Keriya Rezgka, också hon som matvärd. Keriya deltog i MIKA YB och precis som Huda hade hon inte arbetat tidigare. Däremot hade hon lång erfarenhet av matlagning och bakning, bland annat från ett italienskt bageri som hon praktiserade på innan hon kom till Sverige.

Bild: Keriya Rezgka

– Nu bakar jag bland annat italienska bakverk till de boende. När de fyller år får de födelsedagstårtor, säger hon och visar upp foton på några av de bakverk hon tidigare skapat.

Keriya Rezgka är jätteglad att hon har fått arbete via projektet.

– MIKA YB har betytt mycket för mig, det var jättebra. Jag skulle gärna ha tillbaka projektet.

Att de två projekten var uppskattade hos deltagarna går inte att ta miste på. Även Kerstin Thuresson, som var projektledare, vittnar om att många saknar MIKA.

– De deltagare jag träffar är väldigt nöjda med de arbeten eller studier de gått vidare till efter MIKA. Samtidigt saknar man den stöttning man fick i projekten, och den gemenskapen vi hade.

Intensiv stöttning – en framgångsfaktor

Under projektens gång fick deltagarna intensivt stöd under en längre period. Förutom att varje deltagare hade en individuell plan och praktikplats träffades man i grupp för teorilektioner och för att prata svenska. I MIKA deltog cirka 40 deltagare och MIKA YB hade ungefär 30 deltagare. Majoriteten arbetar idag eller har fortsatt med vidare studier.

– Genomför man ett projekt med för många deltagare är risken att insatserna inte leder till något. I slutändan är det deltagarna som får betala det stora priset. Vi såg att vi med ett färre antal deltagare kunde åstadkomma mer. Även om alla deltagare hade samma mål, att närma sig arbetsmarknaden, så behövdes individuella delmål, säger Kerstin Thuresson.

Stödet från socialfonden har också varit avgörande, inte bara gällande finansiering.

– MIKA-projekten hade förmodligen inte genomförts utan stödet från ESF. Det gick alltid att bolla idéer och fråga deras handläggare om råd. Vi fick också stort gehör när vi började närma oss slutet av det första projektet och insåg att många deltagare kunde dra nytta av en fortsättning. De ska ha en jätteeloge, deras stöd har varit fantastiskt bra.

MIKA-projekten är avslutade, men lärdomar och metoder från projektet lever nu kvar i andra projekt och verksamheter.

– Katrineholms kommun har nu flera projekt som bygger på metoder från MIKA. Bland annat Framtidssteget som har fokus på att stärka individer på arbetsmarknaden och som också medfinansieras av ESF, avslutar Kerstin Thuresson.