Spela spel, lägga pussel, lösa korsord och sudoku – vägen till ett jobb

Publicerad 10:49

I Sundsvall finns en plats för unga människor som upplever sig stå utanför samhället. På ESF-projektet Ung kraft Arena samlas de och får långsamt och stegvis tillträde till arbete eller studier. Nu har kommunen tagit över och fortsätter verksamheten som visat på mycket goda resultat.

Arenan finns i centrala Sundsvall och rymmer max femtio personer med olika sysselsättning som delar lokal. De flesta är unga med dålig självkänsla och betecknar sig själva som misslyckade outsiders. De har antingen ett psykiskt funktionshinder eller en neuropsykiatrisk diagnos. 

Projektledare Mari Marell pekar på just detta som projektets största utmaning: att få människor att upprätta en tro på sig själva och att de kan fungera ute i samhället.

– Vi stärker självkänslan på deltagarna och får dem att se sig själva som en tillgång. Det kan vara mycket svårt i början och kräver att man går framåt med myrsteg till att börja med, säger hon. Många har en vilja att ändra sina liv men orken räcker inte till. Det är vanligt med kroppsliga besvär, att personen har svårt att ta in information, är ljud- och ljuskänslig, har ett stort sömnbehov och har svårt att vara i kravfyllda miljöer berättar Mari.

Logiska hjärnhalvan stimuleras

Spela spel, lägga pussel, lösa korsord och sudoku är början på den väg som kan leda människor med psykisk ohälsa in på arbetsmarknaden. Dessa aktiviteter stimulerar den logiska hjärnhalvan och får personen med startsvårigheter att komma igång. 

Det är så deltagarna börjar i projektet, det kallas återhämtningsfasen och där ställs mycket låga krav på att komma i tid eller att i övrigt prestera. Här plockar man också fram deltagarnas intressen som musik, konst eller sport men kraven på prestation är fortsatt låga.

I nästa skede lägger man stegvis på ansvar och ställer krav. Det kan handla om närvaro på arenan eller att slutföra ett påbörjat arbete. Här börjar man också nysta i deltagarens arbetsplaner. Vad vill hon eller han göra? Studier kanske? Eller en praktikplats för att pröva på? Nu får man också krav på sig att göra tråkiga saker till exempel att städa. Deltagaren får ta del av ett smörgåsbord med olika aktiviteter för att träna och skapa hållbara strukturer samt att ställa rimliga krav på sig själv. Man behöver både gruppen på Arenan och enskilda samtal för att utvecklas. Stor vikt läggs vid kreativa uttryck som konst och musik.

Medkänslan viktig

Arenan är ett ställe där deltagarna ser varandra, håller av varandra och hjälps åt när det behövs. Att se varandra och uttrycka medkänsla är en del av utvecklingen mot en fungerande social vardag.

-Deltagarna har alla känt sig utanför genom hela livet, berättar Mari. De har ofta förlorat hoppet, har en känsla av totalt misslyckande och att allting är kört. De har få relationer, utöver sjukvården, och äter ofta dåligt och motionen uteblir, säger Mari. I- kraft arena har infört frukost och lunch på plats i arenan och uppmuntrar friskvård i form av promenader eller annan motion. Erfarenheten är att med mat i magen och kroppen i rörelse så hanterar man omgivningen bättre.

På Arenan i Sundsvall finns arbetskonsulenter som hjälper och stödjer deltagarna på vägen ut i det omgivande samhället. ESF-projektet varade i tre år och har nu en fortsättning bekostad av bland annat Sundsvalls kommun. Det var självklart med en fortsättning sedan man gjort en samhällsekonomisk analys – vinsterna med att få ut unga människor i en fungerande tillvaro, är stora. Även om man bara räknar i reda pengar och inte tar med de personliga vinsterna.

Motiverande jobb

För Mari som nu jobbat med detta i fyra års tid, först i ESF-projektet och nu i kommunens regi, känns jobbet mycket motiverande. I arbetet som projektledare har hon samarbeten på politisk och administrativ nivå. Möten med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, regionen, socialtjänsten, styrgruppsmöten och referensgrupp. Alla myndigheter måste samarbeta om det hela ska fungera.

Strukturen för hur unga människor blir hjälpta ligger i en modell, tidigare framtagen i ett ESF-projekt i Västernorrland. Den kallas Fir-eModellen (Fir-e) och är en rehabiliteringsmodell som ska ta den enskilde från vård fram till en fungerande plats i samhället. När ESF-projektet avslutades för drygt ett år sedan gjordes en utvärdering som visar på goda resultat. Mer än hälften av deltagarna gick till arbete eller studier efter projektets slut. Var fjärde var på en praktikplats och lika många hade någon form av sysselsättning utanför projektet.

Mindre vårdbehov

-Vi kunde också konstatera att deltagarna hade väsentligt mindre vårdbehov, sov bättre och fick adekvat medicinering. Sett ur samhällets synvinkel är detta ett mycket väl fungerande projekt, en växtplats för att få människor med psykisk ohälsa ut i en fungerande vardag. Istället för att skicka unga direkt från vården ut på till exempel en praktikplats så har man via Fir-eModellen stegvis gjort människorna mogna för att ta nästa steg, säger Mari. Risken är annars stor att man misslyckas.

Framtiden för I-kraft Arena är dock osäker. Nu driver Sundsvalls kommun i samarbete med Samordningsförbundet verksamheten på Arenan vidare. Men omorganisationer och budgetnedskärningar på Sundsvalls kommun gör att man ännu inte vet om det säkert blir en fortsättning.

-Samhällsekonomiskt och mänskligt borde detta drivas vidare, menar Mari Marell. Vårt arbetssätt har verkligen hjälpt människor att få ett bra liv!

Faktaruta I-kraft Sundsvall:

Målgruppen är unga med psykiska funktionshinder eller en neuropsykiatrisk diagnos. Projektet syftar till att utveckla en anpassad arena för att möta en målgrupp som står långt ifrån arbetsmarknadsåtgärder, arbete och studier. Arenan möjliggör en plats för deltagare att växa i och träna på så att de får de rätta förutsättningarna för att kunna komma i arbete eller studier och bryta sitt utanförskap. Ung kraft Arena var ett ESF-projekt som avslutades i januari 2019 och som följdes av ett likande projekt, som pågår nu, och som heter I-kraft Arena.