Fokus på målområden i ESF-rådets nya omvärldsanalys ”Bakgrund till framtiden”

Tisdag den 1 oktober lämnade Svenska ESF-rådet den nya omvärldsanalysen för ESF+ och den kommande programperioden 2021-2027, till regeringen och Arbetsmarknadsdepartementet.

ESF-rådets avsikt är att skapa flexibilitet och dynamik i genomförandet av det nya programmet, vilket möjliggörs genom att sätta individen och arbetsmarknadspolitiken i centrum och föreslå tematiska målområden där behoven är som störst.

 – Ett program för ESF+ ska bidra till att förstärka arbetsmarknadspolitiken under minst sju år, och ska kunna möta förändringar i ekonomi och samhälle utan att kräva omfattande programändringar, säger Lars Lööw, generaldirektör för Svenska ESF-rådet.

Förslaget är indelat i fem målområden där inte individens ålder, ursprung eller funktionsnedsättning spelar någon roll för vilket målområde som är relevant. Det är individens förutsättningar, relation till och ställning på arbetsmarknaden som avgör inom vilket målområde som insatser sätts in.

De uttalade målområdena är:

• ekonomisk utsatthet
• etablering på arbetsmarknaden
• återinträde på arbetsmarknaden
• instabil ställning på arbetsmarknaden
• stabil ställning på arbetsmarknaden

För att vara en relevant aktör på en arbetsmarknad i förändring, är det viktigt att ESF+ främjar kompetens både på och utanför arbetsmarknaden. Det handlar om insatser direkt till individer, att bygga strukturer och samverkan och verka för attitydförändringar.

 – ESF+ ska underlätta för de individer som, trots god tillväxt i svensk ekonomi, saknar reguljärt arbete, konstaterar Lars Lööw.

Du hittar hela analysen Bakgrund till framtiden en omvärldsanalys för esf perioden 2021–2027 här

Kontakt och mer information:

Lars Lööw

Generaldirektör, Svenska ESF-rådet

Tel: 026-54 26 70, mail: lars.loow@esf.se

Fakta:

ESF+ är förkortning för EU-kommissionens förslag till förordning som omfattar fem nuvarande fonder. Det handlar om Europeiska Socialfonden, Sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till de som har det sämst ställt, EU-programmet för sysselsättning och social innovation samt hälsoprogrammet.

Tanken är att under ett gemensamt regelverk förstärka möjligheterna till synergier mellan fonder, öka flexibiliteten och förenkla genomförandet så att den administrativa bördan minskas för förvaltande myndigheter och stödmottagare.