PIA-projektet: Trygga relationer ska minska skolfrånvaron

Trygga relationer och vuxnas stöd spelar en avgörande roll för att unga ska trivas och lyckas i skolan. I Socialfondsprojektet PIA, som drivs i Storfors, Vansbro och Forshaga, är närvaro, hälsa och valkompetens i fokus. Nu, med knappt ett år kvar av projektet, börjar resultaten av arbetet mot skolfrånvaro att synas.

Projektet PIA (Promote Health, Important Choices and Attendance) startade 2023 och pågår i tre år. Det har tre fokusområden: närvaro i skolan, hälsa och valkompetens. Målet är att fler elever ska slutföra grundskolan och få gymnasiebehörighet.

Trygga vuxna skapar stabilitet

I Storfors kommun finns resurspersonen Niklas Blomquist för att fånga upp elevernas tankar och för att bygga relationer som ger stabilitet.

–Det känns väldigt tryggt att ha nån att gå till om det händer saker, säger Alva Moberg, som går i åttonde klass.

– Vi ser de tydligaste resultaten när det gäller elever i riskzonen för ökad frånvaro, säger projektledaren Kerstin Carlvik.

I Storfors har man identifierat tre nivåer när det gäller problematisk frånvaro; 15 procents frånvaro, 30 procents frånvaro och över 50 procents frånvaro.

– Gruppen med 15 procents frånvaro har minskat märkbart, vilket är väldigt glädjande. Däremot är det svårare att kortsiktigt påverka de två övriga grupperna, säger Kerstin Carlvik.

Erfarenhet visar att den som hamnar efter på grund av låg frånvaro är i riskzonen för ökad frånvaro eftersom skolarbetet ofta blir tungt för den som måste jobba ikapp. Tio procents frånvaro under 20 veckor blir nästan fyra hela veckor på ett skolår medan 20 procents frånvaro under året är ungefär två månader. Att den låga frånvaron minskar är därför mycket positivt på sikt.

– Vi minskar helt enkelt risken för eleverna att hamna i hög frånvaro, säger hon.

Samtal, aktiviteter och en plats att vara på

I Storfors är högstadieeleverna i fokus, och Niklas Blomquist stöttar dem under skoldagen på flera sätt. Ibland på lektioner, i enskilda samtal, under olika aktiviteter eller i det rastrum som han öppnat.

– Vi har ett rum med spel och en massagestol där många elever tycker om att slinka in och ”hänga” under raster, säger Niklas, som också genomfört hälsosamtal med alla elever i årskurs 8.

– De enskilda samtalen har verkligen varit meningsfulla. Jag har fått lära känna eleverna bättre, och de har fått en chans att prata av sig och kanske få lite nya tankar, säger han.

Dessutom erbjuder projektet aktiviteter efter skoltid för åttondeklassarna. Det kan handla om fysiska aktiviteter, skapande verksamhet, att lösa problem tillsammans, en filmträff eller exempelvis att baka gemensamt.

Alva Moberg och Linnea Stenberg är glada att få delta i projektet.

– Det är jättebra att aktiviteterna är gratis så att alla kan delta, säger Linnea.

– Jag blir mer motiverad att gå till skolan när det finns chans att få göra något roligt efter skoldagen, säger Alva, som också är mycket nöjd med de enskilda samtalen.

Elias Jonsson är också en av de positiva deltagarna.

– Det finns inte så många aktiviteter i Bjurtjärn där jag bor, så det är kul att vara mer aktiv i Storfors efter skolan.

Stärkta framtidsval genom valkompetens

En del i projektet är att stärka valkompetensen, det vill säga elevernas möjlighet att göra väl underbyggda framtidsval och öka förmågan att fatta bra beslut kring hälsa och livsstil. Genom detta är förhoppningen också att de ska göra väl avvägda gymnasieval.

– Just när det gäller valkompetens jobbar jag tätt tillsammans med vår studievägledare, säger Niklas, som är mellanstadielärare i grunden. Han trivs med att få möta ungdomarna i en helt ny och friare roll.

– Att nå fram till eleverna och skapa förståelse på djupet tar tid, men det är ett otroligt viktigt arbete som verkligen kan göra skillnad. De behöver fullföljd utbildning för att ta sig vidare i livet. Det är en förmån att få hjälpa dem en bit på vägen, säger han.

Långsiktigt är tanken att den här typen av projekt ska ge stora effekter. Höjd utbildningsnivå, minskad arbetslöshet, minskad ohälsa och minskat ekonomiskt bistånd påverkar självklart hela samhället till det bättre.

Projektet avslutas vid årsskiftet 2025/2026 och det är Karlstads Universitet som har uppdraget att utvärdera det och att fungera som processtöd under genomförandet. Strategirådet gör också en utvärdering där PIA-projektet och andra liknande projekt runt om i hela landet ingår.