Reportage från projektbesök: Care Ukraina – vägen till arbete

Vi har träffat projektet ”Care Ukraina vägen till arbete” i Vallentuna kommun, ett projekt med syfte att stötta etableringen på arbetsmarknaden för personer som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv till följd av kriget i Ukraina. Målgruppen är kvinnor och män i åldern 18–64 år som är bosatta i Vallentuna. Projektet räknar med 205 registrerade deltagare som under projekttiden kommer i arbete, börjar studera eller gör förflyttningar mot egen försörjning.

En av projektets medarbetare Alexandra är själv ukrainare och har, innan hon rekryterades av projektet, arbetat inom hemtjänsten. Hon följer med som stöd när målgruppen påbörjar ett nytt arbete. Hon har även behövt följa med när de ska skaffa bankkonton där lönen ska kunna betalas ut och annat som projektet inte vetat om att de behöver stötta målgruppen med. Svenska ESF-rådet fick träffa några deltagare i olika åldrar och med olika bakgrunder när vi besökte Centrumkyrkan som de samverkar med gällande svenska språket.

Dennis har varit i Sverige i tre månader och tack vare projektet har han fått en tillsvidareanställning sedan 1,5 månad. Han arbetar som maskinrengörare på företaget Cot. I Ukraina var han rörmokare och han säger att det känns som att han arbetat länge på Cot.

På sin arbetsplats har han en lista med glosor och han använder sig av Lingios språk-app som projektet erbjuder. Hans chef Jonas säger att han är mycket nöjd och kanske inte hade tagit steget till att anställa Dennis om han inte blivit kontaktad av projektet. Hela Dennis familj har fått tillsvidareanställningar via projektet. Frun som var förskolelärare i Ukraina arbetar som förskolelärare efter ett år i Sverige och dottern arbetar på kommunens servicecenter.

Ludmila var sjuksköterska i Ukraina och har precis blivit erbjuden arbete inom hemtjänsten via projektet. ESF-rådet träffade även Mikola, som varit i Sverige i drygt ett år och vill kunna fortsätta studera på universitet samt Natalia som var entreprenör i Ukraina och hoppas kunna åka tillbaka.

En framgångsfaktor i detta projekt är projektgruppens och projektledaren Omar Farahs flexibilitet och lyhördhet gällande målgruppens behov och hur Omar med hjälp av projektgruppen, kommunen och deras samverkanspartners försöker hitta lösningar som ska passa deltagarnas förutsättningar på bästa sätt.