Så planerar ESF-rådet att möta nya utmaningar under 2025

Vad händer på Svenska ESF-rådet under 2025? Vi satte oss ner med generaldirektör Håkan Forsberg för att höra hans vision inför en spännande period.

Det går bra för Socialfonden i Sverige. Efter drygt två år har ESF-rådet beslutat om cirka 53 procent av budgeten. Verksamheten för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 har fått en stark start, men det finns också utmaningar.

– Vi ser en utmaning i att hitta samarbetsformer och relationer mellan oss och den gruppering som kommer efter Strukturfondspartnerskapen. I det arbetet behöver vi kroka arm med Tillväxtverket för att skapa samarbete som håller över tid, säger Håkan Forsberg.

Genom regleringsbrev till myndigheten beslutar regeringen vad som gäller under varje budgetår. Hur kommer de ekonomiska förutsättningarna för Socialfonden att påverka ESF-rådets arbete under året?

– De ekonomiska förutsättningarna ser bra ut. Det är viktigt att nämna att växelkursen för euron har justerats från 9,30 SEK/€ till 10,50 SEK/€. Detta innebär att vi har fått mer pengar i kronor räknat, men det påverkar också resultaten statistiskt. Hade vi fortsatt med den gamla växelkursen skulle vi ha haft 41 procent av budgeten kvar. Nu har vi i stället 47 procent, vilket är ett bra utgångsläge med tre år kvar av programperioden.

ESF-rådet samarbetar med ett brett spektrum av aktörer för att främja en inkluderande arbetsmarknad och stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Hur ser du på samarbetet mellan ESF-rådet och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet under 2025?

– Vi har ett bra samarbete med alla viktiga aktörer. Relationerna med Arbetsförmedlingen har stabiliserats efter deras omställning, och det fungerar väl. En utmaning är Samordningsförbundens möjlighet att bedriva socialfondsprojekt. Försäkringskassans tolkning av lagen har gjort att Samordningsförbunden tvekar att söka medel. Det återstår att se om det sker några politiska förändringar som öppnar upp för en annan utveckling. Bra relationer med våra aktörer och intressenter är avgörande, eftersom det är de som genomför projekten och får människor i arbete eller utbildning – vi står för finansieringen.

I Socialfondsprogrammet uppmanas det till synergier mellan myndigheter och fonder. Hur har synergierna mellan olika program utvecklats, och vilka samarbeten behöver utvecklas vidare?

– Synergi är ett ord som ofta används i samband med strukturfonderna, men jag menar att vi behöver börja med att definiera vad vi vill åstadkomma. När vi har en tydlig vision för gemensamma satsningar kan vi hitta synergier med andra fonder och myndigheter.

Vilka gemensamma satsningar behöver uppmärksammas ytterligare? Östersjösamarbetet och den transnationella dimensionen är områden där vi kan göra mer. Vi borde satsa på fler transnationella samarbeten och utbyten samt projekt som är sammanlänkade. Samarbete mellan EU:s medlemsländer är en viktig komponent i EU. Alma-initiativet och Erasmus+ spelar en viktig roll i detta arbete.

Arbetsmarknadspolitik bedrivs i samverkan med en mängd andra aktörer, bland andra regioner och kommuner. Vilka nya initiativ planerar ESF-rådet för att stärka det samarbetet?

– Under december och januari hade vi en utlysning i Övre Norrland för att stärka arbetsgivares kapacitet att hantera varsel från Northvolt. Det handlar om stöd till personal som inte behärskar svenska fullt ut. Vi har haft en dialog med bland andra Region Västerbotten om relevanta projekt för den målgruppen. I Stockholm har insatser för kompetensförsörjning varit en stor utmaning. Vi har dessutom infört förenklingar i Socialfonden, vilket gör det enkelt att driva socialfondsprojekt. I övrigt är min uppmaning att hålla koll på vår webbsida och de utlysningar som finns samt ta kontakt med oss innan ansökan.

Finns det något projekt som berört dig lite extra?

– Vi har omkring 500 projekt runtom i landet, så det är svårt att välja. Ett intressant exempel är det nationella projektet ”Sverige mot organiserad brottslighet” (SMOB). I Stockholm finns Lumena och Conecto, två systerprojekt som kombinerar kompetensutveckling (Programområde A.1) med insatser för att närma människor till arbete eller studier (Programområde A.2). Dessa projekt visar hur samverkan kan göra verklig skillnad.