Ordlista

A

Ansökan om förskott

Förskottsutbetalning kan du endast få om du fått ett bifallsbeslut om stöd från EFS-rådet för ett Socialfondsprojekt. Läs mer om förskott.

Ansökan om stöd

Du kan söka finansieringsstöd till projekt som arbetar för att öka möjligheterna till ett inkluderande och hållbart arbetsliv för alla, öka möjligheten till arbete, minska risken för ekonomisk utsatthet, öka kapaciteten i den glesa geografin eller social innovation. Läs mer om att söka stöd.

Ansökan om utbetalning

Att ansöka om utbetalning kan du som projektägare göra för de kostnader du fått beviljat stöd för.  Läs mer om att ansöka om utbetalning.

Ansöka om ändring

Svenska ESF-rådet ska informeras om förutsättningarna för projektet ändras, om stödmottagare önskar avbryta projektet eller om andra ändringar av betydelse för projektet. Vid vissa förändringar av projektets förutsättningar krävs en ansökan om ändring av beslut. Ändringar ska ske i dialog med Svenska ESF-rådet. För oss är det viktigt att ha aktuella kontakt- och adressuppgifter, så uppdatera dem vid alla förändringar. Hör av dig till Svenska ESF-rådet. 

Ansökningsguide

En guide i hur du söker stöd från Socialfonden. Läs mer om hur du söker stöd.

Ansökningskrav

De krav som ställs på en godkänd ansökan. Läs mer

B

Bedrägeribekämpning

Svenska ESF-rådet tillämpar nolltolerans mot bedrägeri och korruption. Svenska ESF-rådet har därför tagit fram en policy för bedrägeribekämpning. Läs mer om bedrägeribekämpning.

Beviljat projekt

Ett projekt som är beviljat stöd från Socialfonden.

C

CFAR-nummer

När du ansöker behöver du ha tillgång till organisationsnumret och CFAR-numret för din arbetsplats. (CFAR-nummer är Statistiska centralbyråns åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen). Om du är osäker på CFAR-numret kan du söka fram det i Statistiska Centralbyråns företagsregister. Läs mer om CFAR-nummer.

D

Deltagande aktör

En deltagande aktör har anställda som ska delta i kompetensutvecklingsinsatser. Den tid som deltagaren lägger ner i projektet för kompetensutveckling kan vara medfinansiering i projekt. Deltagande aktörer får endast kompetensutvecklingsinsatser.

Deltagare

En fysisk person som drar direkt nytta av ett projekt utan att vara ansvarig för att inleda eller både inleda och genomföra insatsen.

Deltagarersättning

Offentligt finansierad ersättning till deltagare kan användas som medfinansiering. Enhetskostnader tillämpas vid budgetering och redovisning. Enhetskostnaderna är framtagna per timme och storleken på ersättning beror på medfinansiär, ersättningstyp och ålder på deltagaren.

Deltagarintyg

Som projektägare är det viktigt att du ser till att alla som deltar i projektet känner till Europeiska unionens roll i sammanhanget. Alla handlingar som rör projektet, såsom närvarointyg och andra intyg, ska visa att projektet har fått stöd från Europeiska unionen. Alla deltagare i projektet bör få intyg på att de deltagit. Här kan du ladda ner deltagarintyg. 

Deltagande företag

En aktör vars anställda eller ideellt engagerade deltar i kompetensutvecklingsinsatser.

De minimis-intyg

Intyg för den som tar emot stöd av mindre betydelse avseende tidigare mottaget stöd av de mindre betydelse.

Direkt kostnad

Faktisk kostnad som inte redovisas med förenklande kostnadsalternativ.

E

Enhetskostnader

Svenska ESF-rådet använder sig av olika förenklade kostnadsalternativ vid budgetering och redovisning av kostnader i projekt. En av dem är enhetskostnader för projektpersonalens nedlagda tid i projektet.

Europeiska socialfonden +

Europeiska socialfonden (ESF) är en av de två fonder som Svenska ESF-rådet förvaltar. Från fonden kan du söka pengar till projekt som bidrar till att fler får arbete. Här får du en introduktion till fonden och dess syfte. Läs mer om Europeiska Socialfonden +.

EU-fördrag

Ett bindande avtal mellan EU-länderna. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna. Det senaste fördraget heter Lissabonfördraget.

EU-fördrag

Ett bindande avtal mellan EU-länderna. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna. Det senaste fördraget heter Lissabonfördraget.

EU-förordningar

En typ av bindande rättsakt som kan antas Europeiska unionens institutioner. Förordningarna har allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater. Förordningar används för att införa enhetliga och direkt tillämpliga bestämmelser inom unionen. Det finns till exempel EU-förordningar som reglerar ESF-rådets verksamhet som alla medlemsländer måste följa. 

EU-stadgan

EU-stadgan skyddar EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av socialfonden får inte bryta mot dessa regler. 

Av artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 framgår att medlemsstaterna vid EU-fondernas genomförande ska säkerställa att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) efterlevs. Det finns även ett uttryckligt krav formulerat i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 där det framgår att en effektiv tillämpning och genomförande av stadgan inom ramen för programmet ska överensstämma med EU-stadgan 

Alla myndigheter måste följa stadgans bestämmelser, och har skyldighet att rapportera överträdelser av stadgan samt presentera åtgärder för att liknande överträdelser inte ska inträffa igen.  

F

Förändringsteori

Förändringsteori är ett verktyg för att öka förståelsen för vad verksamheten förväntas åstadkomma och på vilket sätt, där övergripande målsättningar bryts ner till mindre och konkreta delar. Vilka resultat, aktiviteter och resurser krävs för att upp nå de effekter vi vill ha?

G

Grön omställning

Begreppet grön omställning avser den tekniska men också sociala och ekonomiska omställning som världen redan har påbörjat för att nå fossiloberoende. Läs mer om grön omställning.

H

Horisontella principer

Projekt som får stöd från Svenska ESF-rådet ska aktivt arbeta med jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbar utveckling. Vi kallar dem för de horisontella principerna. De tre första är obligatoriska medan den fjärde ska beaktas vid vissa utlysningar. Läs mer om horisontella principer.

I

Icke-diskriminering

Principen om icke-diskriminering handlar om att alla ska vara inkluderade i samhället och arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning eller ålder.

Icke-sysselsatta

Individer som varken jobbar eller studerar.

Intressentanalys

Vilka parter behöver vara med för att kunna lösa problemet?

Informationsansvar

Stödmottagare ska informera om att insatsen delfinansieras av Europeiska socialfonden.

J

Jämställdhet

Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. De svenska nationella jämställdhetsmålen är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor ska ha samma ekonomiska självständighet som män, samma makt och inflytande, de ska dela arbetet med hem och barn lika, och mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Svenska ESF-rådet har som målsättning att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för både kvinnor och män. Att integrera jämställdhet i alla projekt och särskilda insatser för jämställdhet är ett sätt att nå målet.

K

Kostnadseffektivitet

Alla projekt som får finansiering av Svenska ESF-rådet ska vara kostnadseffektiva. Det innebär att projekten ska vara sparsamma, effektiva och arbeta ändamålsenligt. Läs mer om kostnadseffektivitet

Kvartalsrapport

Svenska ESF-rådets dokument “kvartalsrapport” ska till Svenska ESF-rådet lämnas in ifylld var tredje månad, med första inlämning tre månader efter projektets startdatum.

L

Likviditet

Likviditet är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. I de flesta fall behöver projekt ha en betalningsförmåga som är tillräcklig för att betala projektets kostnader medan ni väntar på att stödet ska betalas ut. Läs mer om likviditet.

M

Medfinansiering

En aktörs finansiering av projektet i form av kontanta medel, andel av kostnader, bidrag i annat än pengar och deltagarersättning. Läs mer om medfinansiering.

Medfinansiär

Medfinansiären är en offentlig eller privat aktör som bidrar till att finansiera ett projekt. Läs mer om roller och ansvar.

Medfinansieringsgrad

Hur stor andel av kostnaderna som projekten ska medfinansiera varierar mellan olika utlysningar. Medfinansieringsgraderna är fastställda för varje specifikt programområde.

N

Nationell handlingsplan

Socialfondsprogrammet ska genomföras i projekt på nationell, regional och lokal nivå. För att använda Socialfondens nationella fondmedel effektivt ska satsningar göras med utgångspunkt i handlingsplaner. De är styrande dokument med prioriteringar. Läs mer om handlingsplaner

O

Omvärldsanalys

Det är viktigt att ni försöker ta reda på vad andra gjort tidigare för det problem ni vill lösa. Det kan handla om tidigare forskning på området, vad ni själva gjort inom er organisation eller vad andra har gjort för att försöka hitta en lösning på problemet. 

P

Programområde

Insatserna i socialfondsprogrammet är uppdelade på fem olika programområden. Dessa är Öka möjligheterna till ett inkluderande och hållbart arbetsliv för alla, Öka möjligheten till arbete, Minska risken för ekonomisk utsatthet, Öka kapaciteten i den glesa geografin och Social innovation. Läs mer om de olika programområdena.

Projektbudget

En budget ska göras för hela projekttiden. Den är alltså inte årsvis utan omfattar hela projektperioden. Läs mer om projektbudget.

Projektorganisation

Det gäller att organisera projektet så att det finns förutsättningar att så bra som möjligt nå projektets mål. Precis som alla projekt behövs en styrfunktion i projektet, olika arbetsgrupper eller referensgrupper. Samverkan är viktig i alla projekt som finansieras av Svenska ESF-rådet. Se till att bygga bra strukturer för samverkan. 

Projektrummet

Projektrummet är en e-tjänst för aktörer inom offentlig, privat och idéburen sektor som ansöker om EU-medel från Europeiska Socialfonden. Gå till projektrummet. eller kika i FAQ projektrummet

Projektutvärdering

En projektutvärdering ska ta reda på:

• vilka resultat projektet har uppnått
• vad som går bra
• varför det går bra
• varför en viss verksamhet inte fungerat som tänkt.

Projektägare

Projektägare/stödsökande äger och samordnar projektet samt ansvarar för att genomföra det. Det är även projektägaren/stödsökanden som står för ansökan om stöd. Läs mer om roller och ansvar.

R

Regional handlingsplan

För att det nationella programmet ska genomföras på bästa sätt på regional och lokal nivå, har varje region tagit fram en regional handlingsplan som beskriver hur det nationella socialfondsprogrammet ska genomföras på lokal nivå utifrån de olika regionala förutsättningar som finns.

S

Samarbetspart

En samarbetspart är en aktör som projektägaren samarbetar med på olika sätt i projektet. Det kan till exempel vara en kommun som vill delta i projektet utan att vara stödmottagare. Läs mer om roller och ansvar.

Samverkanspart

En samverkanspart är en aktör som tar direkt del av stödet och som den stödsökande avser att samverka med i ett samverkansprojekt. Läs mer om roller och ansvar.

Slutrapport

Vid projektets slut ska alla projekt skriva en slutrapport. Slutrapporten ska omfatta hela projektperioden.

Strukturfondspartnerskapen

Partnerskap som är regionalt och gemensamt för Europeiska socialfonden och Europeiska regionalfonden, som prioriterar ansökningarna (efter att Svenska ESF-rådet har prövat ansökningarna).

Stödmottagare (projektägare och samverkanspart)

Stödmottagare är de aktörer som ansvarar för att inleda eller för att både inleda och genomföra projekt. I ESF+ är både projektägaren och samverkansparterna stödmottagare. Läs mer om roller och ansvar.

Stödsökande

Stödsökande är den aktör som kommer att äga, samordna och ansvara för att genomföra projektet. Det är även denna aktör som kommer att sköta kontakten med oss som förvaltande myndighet vid ett eventuellt beviljande. Läs mer om roller och ansvar.

T

Tillgänglighet

Begreppet tillgänglighet används för att beskriva hur väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer med funktionsnedsättning. Det gäller lokalers fysiska konstruktion. Det innebär också att få tillgång till information och kommunikation samt att kunna använda produkter och tjänster. Målet är att alla insatser och arbetstillfällen som skapas med stöd från ESF-rådet ska vara tillgängliga för alla. 

U

Upphandling

Svenska ESF-rådet lyder under lagen om offentlig upphandling. Vilket innebär att vi som myndighet är tvungen att upphandla varor och tjänster vi köper. Här kan du se våra pågående upphandlingar.

Utlysning

En utlysning är en bestämd summa pengar som blir tillgänglig att söka ur ESF+.  Se våra utlysningar.

Utlysningsprocessen

Den process som sker när Svenska ESF-rådet gått ut med en utlysning. Utlysningsprocessen börjar med att organisationer söker pengar från Europeiska socialfonden. ESF-rådet gör en bedömning av ansökningarna och beslutar efter en styrande prioritering av strukturfondspartnerskapen vilka projekt som ska få finansiering. Läs mer under Söka stöd – steg för steg.

Uppföljning

En funktion på Analys- och kommunikationsenheten som samlar in data i uppföljningssyfte utifrån krav från EU-förordning och regleringsbrev. Datan gäller indikatorer på deltagare och projekt. Funktionen ger stöd med statistik gällande resultat av uppföljning. För finansiella uppgifter och resursanvändning ansvarar verksamhetscontroller på programenheten.

W

Webbshoppen

Här kan du beställa produkter för att synliggöra ditt projekt. Till Webbshoppen