Utvärdering av React-EU – Slutrapport

Under perioden 2022–2024 har Strategirådet genomfört en utvärdering av React-EU på uppdrag av Svenska ESF-rådet (ESF-rådet). React-EU (fortsättningsvis React) var ett initiativ från EU-kommissionen som syftade till att reparera de ekonomiska och sociala skadorna av pandemin men också förbereda grunden för en grön, digital och resilient återhämtning.
Strategirådet har parallellt med denna utvärdering även utvärderat Care-initiativet, som var en reaktion på migrationsutmaningarna till följd av Rysslands invasion av Ukraina. En av de två utlysningarna inom Care-initiativet finansierades med kvarvarande medel från React. Utvärdering av React omfattar dock inte Care-projekten då de har utvärderats separat.

Utvärderingens övergripande syfte och fokus

Efter inledande dialog med ESF-rådet slogs fast att de primära mottagarna för utvärderingens resultat är ESF-rådet och Övervakningskommittén (ÖK). Utvärderingen har till både fokus och genomförande anpassats utifrån den mottagaranalys vi gjorde i utvärderingens inledande skede, då vi intervjuade företrädare för ESF-rådet och ÖK om vilken typ av kunskap de önskar att utvärderingen ger. Slutsatserna från mottagaranalysen om vilket fokus som utvärderingen bör ha, inklusive avgränsningar, har stämts av med ESF-rådet.

Strategirådet uppfattar att ÖK och ESF-rådet önskar använda utvärderingen på två övergripande sätt. Dels som underlag för återrapportering till EU-kommissionen, dels som stöd för lärande i det fortsatta arbetet med socialfonden.
Utifrån det övergripande syftet med utvärderingen, och vad som mer specifikt framkom om ESF-rådets och ÖK:s kunskapsintresse i mottagaranalysen, har utvärderingen fokuserat på fyra områden:

• Reacts träffbild och hur den förhåller sig till socialfondens traditionella träffbild vad avser vilka grupper av individer som nåtts och typ av projektägare.
• Reacts effekter, det vill säga bidrag till övergångar i arbete, studier, stegförflyttning och en stärkt ställning på arbetsmarknaden för individerna som deltagit.
• Centrala förklaringsfaktorer, med tonvikt på faktorer som rör den övergripande styrningen och riggningen av React på programnivå.
• Vilka lärdomar som går att dra framåt med utgångspunkt i erfarenheterna från React. Ett antal intervjuade mottagare menar att strukturfonderna sannolikt kommer att användas som krisverktyg vid fler tillfällen framöver, vilket gör denna fråga angelägen.

 

Strategirådet drar följande slutsatser:

• Inriktningen mot krisreparation var relevant när initiativet till React-EU togs, men hann försvagas innan projekten kom i gång. React har därmed inte kunnat bidra till krisreparation på det sätt som initialt avsågs.
• Initiativet har ändå skapat värde för individer, och ur ett bredare arbetsmarknadsperspektiv. Inom en relativt kort tidsperiod har ESF-rådet lyckats kanalisera socialfondsmedel i miljardklassen till insatser på svensk arbetsmarknad, vilket möjliggjordes genom att en hög andel av medlen viktes till Arbetsförmedlingen.
• Initiativet uppvisar resultat i linje med React EU:s resultatmål vad gäller övergångar till sysselsättning, och ligger nära men når inte upp till målet vad gäller studier.
• Det finns metodologiska utmaningar med effektanalysen av Arbetsförmedlingens projekt. I praktiken har effekterna på individnivå av att EU och inte svenska staten finansierat Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet mätts. Vår analys visar inte på några sådana effekter.
• Många som deltagit i de regionala projekt som arbetat med arbetslösa eller redan anställda deltagare har tagit steg närmare arbetsmarknaden eller fått kunskaper de har användning för i sitt nuvarande arbete. Givet deltagarnas egenskaper och deltagandets omfattning, har deltagandet för de flesta dock inte varit tillräckligt för att det ska kunna ge utslag i termer av sysselsättning, arbetslöshet eller löneutveckling under vår mätperiod. Vår kontrafaktiska effektanalys visar mycket begränsade effekter.
• ESF-rådet har hanterat sitt manöverutrymme väl i genomförandet av React-EU givet förutsättningarna. Graden av styrning mot det tematiska målet har varit rimlig givet praktiska förutsättningar och förekomsten av målkonflikter. ESF-rådet har haft flera värden att styra mot samtidigt, som ställt krav på avvägningar: skyndsamhet, att få ut alla medel, rättssäkerhet, att förhålla sig till det förbättrade arbetsmarknadsläget och samtidigt säkerställa stark koppling till pandemins konsekvenser och bidrag till den gröna och digitala omställningen.
• Socialfondsprogrammet 2014–2020 var inte fullt anpassat för den skyndsamhet och flexibilitet som hade krävts för högre relevans och effektivitet.