22-004-S05 - IMpuls

Huvudsyftet med projektet är:

- Att antalet IM-elever på kort sikt ökar sin närvaron, att det sker färre avhopp, ökat välmående, ökar sin progression och att fler motiveras till studier för att nå behörighet.
- Att antalet IM-elever på lång sikt som fullföljer sin gymnasieutbildning och närmar sig arbetsmarknaden ökar.
- Att antalet KAA i Falkenbergs kommun som återgår till studier och närmar sig arbetsmarknaden ökar.

Inom Falkenbergs kommun ser vi ett behov av ökat fokus på dessa grupper av flera olika anledningar. Antalet IM elever som går ut gymnasiet utan fullständiga betyg har under en längre tid varit i väldigt högt, endast ett fåtal av dessa elever har uppnått målen och är långt ifrån arbetsmarknaden. Vad gäller KAA är det önskvärt med en strukturerad kartläggning och metodik för att ta tydliggöra vilket angreppsätt kommunen ska anta för att få elever att återgå till sina studier. Även nivån på de elever som omfattas av KAA (>100) är alldeles för hög vilket inte är acceptabelt.

Projektet syftar till finna nya modeller på såväl organisationsnivå som individnivå att nå projektmålen. De olika aktörerna som Barn- och utbildningsförvaltningen, Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningen bör tydliggöra rollerna och öka samverkan. Projektet bör i detta fall ta fram samverkansmodeller så att kommunens instanser ska skapa förutsättningar för att öka progressionen hos eleverna och att elever återgår till studier vad gäller KAA. Vidare bör det utvärderas var huvudansvaret bör vara när det det gäller det kommunala aktivitetsansvaret.

Det är också problematiskt att få en övergripande bild kring KAA-elever. Det handlar att synliggöra vilka de är, hur deras faktiska situation ser ut, kartläggning, att undvika att vissa "faller mellan stolarna" med mera. Uppsökande verksamhet bör också systematiseras och följas upp på ett mer tydligt sätt med tydliga mål på resultat.

Projektet bör också komma fram till avgränsningar i det kommunala ansvaret kring målgruppen KAA eftersom många av frågorna som kommer upp kring dessa är vårdrelaterade.

Kartläggning och samverkan är ledord i projektet i syfte att komma fram till metodik för att uppnå effektmålen. När kartläggning har skett är nästa steg att utröna på behoven hos målgrupperna för att därefter sätta in relevanta aktiviteter för att nå projektmålen. Detta skulle kunna vara ökat utbud av yrkesutbildningar förberedande insatser för att studera på Komvux till exempel. Här gäller det även att se till de horisontella principerna. Fokus på jämställdhet samt skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Projektet kommer exempelvis att sträva efter att ha lika många kvinnor och män som deltar i projektets målgrupp. Dessutom bör deltagarna ges möjlighet att göra medvetna, normkritiska val då de tilldelas praktikplats, val av yrkesutbildning och andra inriktningar vad gäller studier och närmande till arbetsmarknaden. Tillgänglighetsaspekten är också en del som projektet kommer att fokusera på, alla inom målgruppen ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Projektet kommer dessutom att arbeta för att medvetandegöra deltagarna kring vad diskriminering innebär och vilka åtgärder som finns att vidta om de utsätts för diskriminering.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att problematiken är komplex där det krävs ett omtag med nytt tänk på flera olika nivåer för att nå projektmålen. Det krävs ett fokus på individnivå med ökad samverkan över förvaltningsgränser. Detta hänger samman med struktur på organisationsnivån för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att möta upp de behov som krävs för syftet med projektet, att öka antalet elever som har gjort en studieprogression och att de har närmat sig arbetsmarknaden.