22-010-S06 - Ung Kraft

Utmaningar och problembild
En av Dalarnas största utmaningar ur ett utvecklings- och tillväxtperspektiv är att klara den framtida kompetensförsörjningen. Stora etableringar är nära förestående i länet; Northvolt som bygger en batterifabrik i Borlänge beräknar anställa ca 1000 medarbetare och Hitachi Ludvika uppemot 800 medarbetare. Därutöver befinner sig företaget Lyko i Vansbro i en stark tillväxt. Det finns alltså stora möjligheter för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Men etableringarna kan också ses som en riskfaktor då de innebär en hårdnande konkurrens om arbetskraften för de många små och medelstora företagen. Rekryteringsbasen för arbetsgivare i Dalarna behöver således öka kraftigt.
Tillväxtverkets senaste enkätundersökning "Företagens villkor och verklighet" riktad sig till små och medelstora företag i Sverige, 2020 visar att tillgång till lämplig arbetskraft anses vara det största hindret för tillväxt. I Dalarna uppgick andelen företag som angav detta hinder till 34%, en ökning från 24% år 2011. Av undersökningen framgick också olika hinder för rekrytering av arbetskraft. Drygt 40% av företagen i Sverige angav rätt utbildning som hinder för att kunna rekrytera nya medarbetare. Vidare har Sverige en högre andel arbetslösa ungdomar (25-34 år) som saknar gymnasieutbildning än genomsnittet för EU, 18% i EU och 24% i Sverige. Att jämföra med de som har avslutad gymnasieutbildning som uppgår till 9% i EU och 6% i Sverige.
Tillväxtverkets länsuppdelade statistik visar att tillväxtviljan i småföretagen har minskat påtagligt under perioden 2008-2020 i Dalarna till en nivå som är lägst i landet. I förhållande till andra län är det få invånare i Dalarna som har en eftergymnasial utbildning. Dessutom är andelen av befolkningen som är äldre än 65 år klart över riksgenomsnittet. Erfarenheter av projekt som bedrivs i länet är att företag i Dalarna avstår från att växa på grund av att de ser möjligheten att hitta rätt kompetens som mycket liten.
Region Dalarna pekar på länets stora demografiska utmaningar som följer av att färre personer måste försörja allt fler. Dalarna har, tillsammans med Södermanland, den högsta demografiska försörjningskvoten i landet. Skälet är en kombination av att antalet äldre som försvinner från arbetsmarknaden är fler än antalet ungdomar som kommer in. Utmaningen förstärks av ökade krav på kunskap hos arbetskraften. Region Dalarna pekar också på den obalans som råder på arbetsmarknaden. Många arbetsgivare behöver anställa men har svårt att hitta rätt kompetens samtidigt som många står utanför arbetsmarknaden och avhoppen från skolan ökar. Dalarna är nu i slutskedet av den stora generationsväxlingen. Samtidigt som man har en besvärande obalans mellan antalet personer som lämnar arbetsmarknaden och de som kommer till, ställs också krav på ett allt högre kunskapsinnehåll i produktionen av varor och tjänster. Det leder till allt mer omfattande kvalitativa utmaningar för försörjningen av kompetens. I takt med att kompetenskraven skärps behöver inflödet av ny kunskap öka och utbildningsnivån höjas. Region Dalarna pekar särskilt på männens låga utbildningsnivå som en stor utmaning.
Det finns alltså stora möjligheter för länets ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden under förutsättning att de fullföljer en gymnasieutbildning. Dock ligger Dalarna i bottenskiktet avseende elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Andel elever med behörighet till gymnasiet varierar mellan länen (mellan från 82 till 91%). För Dalarnas län uppgick andelen till knappt 84% 2021. Andelen behöriga till gymnasiet i åk 9 skiljer sig något mellan flickor och pojkar. De stora skillnaderna uppvisas beroende på föräldrarnas utbildningsnivå och för ungdomar med utländsk bakgrund. För ungdomar vars föräldrar har eftergymnasial utbildning uppgår andelen med gymnasiebehörighet till 93%. Att jämföra med 53% för dem med föräldrar med förgymnasial utbildning. 90% av elever födda i Sverige slutar 9:an med behörighet till gymnasiet medan endast 62% av eleverna som är födda i ett land utanför EU har gymnasiebehörighet. För ett mer jämlikt samhälle behövs insatser inom skolan som bidrar till att minska dessa skevheter. Det är dessutom så att andelen ungdomar som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet ökar.
"Behörigheten till gymnasiet skiljer sig fortsatt mycket mellan olika elevgrupper. Bland annat har det stor betydelse vilken utbildningsbakgrund som elevens föräldrar har. Men skolans och undervisningens kvalitet har också stor betydelse. För att utjämna skillnaderna behöver skolan exempelvis snabbt sätta in olika former av stöd till elever i behov av det, säger Peter Fredriksson. – Skolverket "
Elevers behörighet till gymnasiet skiljer sig mellan län, mellan kommuner och även mellan skolor inom en och samma kommun. Detta kan vi även se i de kommuner som är aktuella för detta projekt. I en av dessa kommuner är det tydligast skillnad - en skola i berörd kommun har 91,8 % och en annan skola har 72,5 % behörighet till gymnasiet.
Socioekonomiska skillnader och bristande jämlikhet mellan olika grupper i samhället (etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund) riskerar att cementeras och på sikt ökar klyftorna i samhället. Utanförskap skapar segregerade samhällen, höga samhälleliga kostnader och ökad psykisk ohälsa. Låg utbildningsnivå innebär att Sverige förlorar i konkurrenskraft och tillväxten avtar. Ohälsa till följd av bristande utbildning och utanförskap får stora konsekvenser för den enskilde individen. Hela samhället drabbas genom förlorad arbetskraft, ökade sjukvårdskostnader, försörjningsstöd, och kostnader kopplade till trygghet.
Enligt UNICEF är utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanför¬skap bland barn och unga. Goda presta¬tioner i skolan och utbildning efter grund¬skolan är viktiga skydds¬faktorer för barn i utsatta livs¬situationer. En fungerande skolgång minskar riskerna för framtida ohälsa, missbruk, själv-skade¬handlingar, kriminalitet och problem med själv¬försörjning. I Sverige ökar kunskapsklyftorna och till¬gången till en likvärdig och jämlik skola utvecklas i negativ riktning. Sverige har störst klyftor i Norden och är ett av de länder där graden av ojämlikhet ökar kraftigt från mellan¬stadiet till högstadiet. Föräldrars bakgrund har större betydelse för barns resultat i Sverige än i övriga nordiska länder.
I Region Dalarnas ungdomsrapport LUPP från 2019, som är en sammanställning av kommunernas LUPP rapporter i Dalarna, framgår att det är viktigt att hantera frågan om hur de vuxna på skolan kan ta en synligare och mer aktiv roll i arbetet kring värderingar och bemötande så att de unga upplever att de inte är utelämnade till varandra. När det gäller förekomsten av rasism framgår att det har ökat på högstadiet både bland killar och tjejer till (25 % respektive 23 %). LUPP 2019 visar att det framför allt är tjejer på högstadiet som anser sig mindre nöjda i skolan. Hur elever trivs med skolan hänger mycket ihop med skolmiljön, men också deras allmänna välbefinnande och psykiska hälsa. Det finns en stark och dubbelriktad koppling mellan de ungas mående och benägenheten att göra ett skolavbrott.
Mötesplatser för aktörer som är av vikt för elevernas skolgång, program- och yrkesval behöver bli bättre. En struktur och ett arbetssätt för kollegialt lärande och förändringsarbete på skolorna behöver utvecklas. Nationellt sammanhållna direktiv/ riktlinjer samt utarbetade arbetssätt för att i ett tidigt skede fånga upp elever som ligger i riskzonen för ökad frånvaro och ofullständiga betyg saknas.
Bristande kunskap och verktyg för att arbeta preventivt med elever som riskerar att lämna skolan i förtid eller inte uppnå gymnasiebehörighet i skolan. Istället måste stora resurser läggas på kompenserande insatser och att "släcka bränder".
Projektet
Det problem projektet avser att bidra till att lösa är att alltför många elever lämnar skolan i förtid, vilket får negativa konsekvenser för individen, för arbets- och skolmiljön samt för samhället i stort. Forskning som belyser det problemområde som projektet adresserar visar på en komplexitet vad gäller orsak och verkan. Vi har valt att fokusera på följande delar i det övergripande problemet;
• låg andel elever med gymnasiebehörighet där Skolverket konstaterar att mer än 14% av de elever som slutar grundskolan saknar behörighet för att studera vidare på gymnasiet
• skolavhopp som uppstår trots gymnasiebehörighet där det enligt Skolverket är 13% av de elever som börjar gymnasiet som hamnar i utanförskap.
• Samverkan för reflektion och lärande mellan olika organisationer som möter eleverna är idag svagt utvecklad

Projektet kommer att bedrivas i skolor i kommunerna som ingår i Falun Borlänge-regionen. Gagnef, Säter och Borlänge kommuner är samverkansparter och Falu kommun är deltagande aktör.
Projektets övergripande syfte är att förebygga skolavhopp och hjälpa eleverna att välja rätt utbildning till gymnasiet. Målen är följande:
• Andel individer med godkänt i de ämnen som ger behörighet ska ha ökat med minst 10 procentenheter från sjuan till nian. Eftersom pojkars behörighet tenderar att öka medan flickornas behörighet idag är något högre men tenderar att minska har vi satt målet att den procentuella ökningen vad gäller flickors ökning ska vara lika stor som den för pojkar.
• 100% av de elever som deltar i utvärdering av Arbetsmarknads (AMK)-insatser ska anse att de fått information om arbetsmarknad, bristyrken och vikten av utbildning samt möjligheten till hjälp genom coacherna.
• 100% av de elever som deltar i utvärdering av AMK-insatsen har satt högsta betyg på att de har användning av föreläsningen oavsett kön, etnicitet eller könsidentitet.
• 100% av eleverna som tagit del av AMK insatserna i tre år anser att projektet har ökat motivationen att klara av skolan.
• Individer som tar del av coaching och andra skräddarsydda insatser, som exempelvis språkträning, ska anse att det hjälpt dem klara av skolan bättre utifrån deras egna förutsättningar oavsett kön, etnicitet eller funktionsvariation.
• 100% av de elever som deltagit i utvärdering och fått hjälp av coach i övergången till första halvåret på gymnasiet ska anse att det hjälpt dem etablera sig på ett bra sätt på gymnasiet
• Delprojektledare/coacher ska uppleva att de har kunnat fånga upp tidiga risksignaler hos elever oavsett etnicitet, kön eller funktionsvariation.
• Skolpersonal som deltar i de gemensamma forumen ska anse att projektet gett dem verktyg och forum som bidragit till utveckling av förändringsarbetet på skolorna.
Målgrupper är:
• Elever från årskurs sju till och med första terminen på gymnasiet, 13-16 år i ett urval av skolor i de deltagande kommunerna. Insatser kommer att göras för hela klasser samt individuellt för elever som riskerar att inte klara behörighet till gymnasiet eller att hoppa av skolan. Särskilda insatser kommer att genomföras för elever med utländsk bakgrund, som tillhör en grupp som uppvisar högre risk för skolavhopp och avsaknad av gymnasiebehörighet efter grundskolan.
• Målgrupp lärare, SYV och övriga verksamma som eleverna möter. Det finns ett uttalat behov av mötesplatser för lärande, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling mellan skolpersonal och övriga yrkesgrupper som eleverna möter samt mellan olika skolor och kommuner utifrån deras skilda förutsättningar. Tid för reflektion, kollegialt lärande för att hela organisationer ska utvecklas. Utbyte av erfarenheter ska ske avseende verktyg och arbetssätt för att fånga upp signaler tidigt, inkluderande bemötande och motivationshöjande insatser.
Projektet tar avstamp utifrån två utarbetade och beprövade metoder; Plugga Klart och Arbetsmarknadskunskap (AMK). Plugga klart var två projekt som Region Dalarna genomförde riktat till gymnasieskolan. Arbetsmarknadskunskap är ett nationellt koncept för att öka ungdomars kunskap om arbetsmarknaden. Bland annat genomförs inspirationsföreläsningar. Dessa kompletteras med ett koncept som AMK utarbetat med utrikesfödda vuxna som målgrupp. Vissa delar av detta koncept används idag på IM Språk. Utvalda delar ska läggas till ovan nämnda metoder för att skapa ett framgångsrikt koncept, skräddarsytt utifrån elevernas och skolpersonalens behov.
Projektet anammar ett processinriktat arbetssätt för att succesivt kunna förbättra/ optimera insatserna utifrån elevernas behov. Arbetssättet innebär också att planerade insatser inom ramen för detta projekt synkas mot befintliga arbetet i skolan idag samt de aktörer som är involverade i insatser riktade mot målgruppen i övrigt. Projektet integreras på detta sätt med det ordinarie arbetet och möjligheten till övergång i ordinarie verksamhet stärks. Arbetssättet bidrar också till att säkerställa relevans och implementering av modellerna hos alla inblandade från utbildningssidan, regionala aktörer med koppling till kompetensförsörjnings- och utbildningsfrågan. Att verksamheten organiseras på det sättet ska säkerställa hållbara metoder och långsiktighet. Projektets fokus är att arbeta med prevention och att i ett tidigt skede motivera, utbilda och uppmuntra elever som riskerar skolavhopp eller att inte klara gymnasiebehörighet.
All projektpersonal kommer i inledningsfasen genomgå en utbildning i jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering.
Projektets organisation utgörs av en projektledare, ekonom, kommunikatör, delprojektledare (en heltid och två halvtider), en projektmedarbetare/ kommunikatör i Arbetsmarknadskunskap och en projektmedarbetare som även blir ambulerande coach.
En styrgrupp tillsätts med ledamöter från deltagande kommuner, Region Dalarna och Länsstyrelsen. På styrgruppsmötena redogörs för projektets fortskridande och måluppfyllelse med hjälp av uppföljningar och utvärderingar som gjorts. Vid uppföljningen av projektets fortskridande ska också jämställdhet, tillgänglighets- och ickediskriminering beaktas. ESF rådets representant är också adjungerad till styrgruppsmötena.
Aktiviteter som ska genomföras för målgruppen elever - Delprojektledare hos samverkansparterna ansvarar för samverkan med relevanta aktörer på lokal nivå som möter målgruppen och hjälper elever vidare genom coaching som ska motivera, stötta och vägleda i studierna. De ska utgöra den vuxna person som är ett uttalat behov för elever som riskerar skolavhopp. Samma person ska kunna coacha respektive elev från sjuan och ett halvår in på gymnasiet om så önskas. Denna insats löper genom hela projekttiden. För att säkerställa kontinuitet och flexibilitet kommer även en ambulerande coach ingå i projektmedarbetargruppen.
Arbetsmarknadskunskap genomförs i två årskullar varje år i projektet. Föreläsningarna ska anpassas utifrån etnicitet om behov finns, samt olika funktionsvariationer. Ett normkritiskt förhållningssätt genomsyrar föreläsningar för att minimera risken för könsstereotypa programval. Föreläsningarna verkar motivationshöjande och innebär en kunskapshöjning om arbetsmarknaden, bristyrken i närregionen och trender. Vikten av utbildning samt arbetsgivares krav tydliggörs och insatser görs för att motivera och peppa eleverna. Information om föreningsliv och fritidsaktiviteter ges. Aktiviteterna avslutas med medskick till nästa år då eleverna får ta del av denna insats igen.
Utifrån målgruppens behov kan specifika insatser arrangeras ex. webbaserade språkutbildningar för att påskynda och utveckla språkfärdigheterna så att eleverna ges bättre möjlighet att klara av skolan på ett bra sätt. Ytterligare insatser kan bli aktuella utifrån de enskilda individernas behov. Ett processinriktat och flexibelt arbetssätt är viktigt för att svara upp mot de behov som uppstår. Dessa aktiviteter bidrar i stor utsträckning till målen som satts i projektet.
För målgruppen skolpersonal, projektmedarbetare och övriga yrkeskategorier som möter eleverna I uppstarten av projektet utbildas projektpersonalen i jämställdhet-, ickediskriminering och tillgänglighet. Även om krav ställs vid rekrytering kan insatsen innebära att ett gemensamt förhållningssätt genom projektet och att frågan med likabehandling och inkluderande bemötande inte glöms av.
Erfarenhetsutbyten med tid för lärande och reflektion kommer att anordnas. Dessa riggas och tidsätts i uppstarten av projektet för att möjliggöra hög närvaro genom synkning i tid för bästa möjliga utfall. Delprojektledare och ambulerande coach samt lärare, kommunikatörer från AMK och eventuellt SYVare deltar i forumen. Syftet är att skapa forum för reflektion och lärande inom området. Erfarenheter från dessa träffar fungerar också som inspel för det fortsatta arbetet med eleverna. Projektledaren arrangerar träffarna och tillhandahåller också verktyg för att integrera de horisontella aspekterna i arbetet samt anordnar också insatser för inspiration etc. Upplägg och eventuella teman utöver ovanstående sätts gemensamt av projektledare och de deltagande individerna.
Dessa aktiviteter bidrar till fortsatt utvecklingsprocess i skolorna, implementeringen efter projektets slut samt ett inkluderande bemötande.
Aktiviteter mot deltagande kommuner samt andra aktörer - Styrgruppen kommer att ha möten 4 ggr/ år. De deltagande kommunerna ges här stor påverkansmöjlighet på projektets fortskridande, utvecklingsmöjligheter samt implementering.
En slutkonferens anordnas i slutet av projektet för reflektion kring projektets resultat samt diskussion om hur man går vidare efter projektets avslut. Här bjuds styrgrupp med representation från de olika kommunerna in samt representanter för det regionala integrations- och kompetensförsörjningsarbetet, elever som deltagit i projektets insatser med flera in. Övriga intressenter som andra kommuner i länet, som exempelvis Arbetsförmedlingen, Högskolan, gymnasierepresentanter samt ansvariga för KAA verksamheten i kommunerna kommer också att bjudas in.
I slutet av projektet kommer också en populärversion av projektet, dess arbetssätt och resultat att tas fram, vilken kan användas för att underlätta spridningen till andra kommuner eller aktörer med intresse av konceptet. Resultatet ska i nästa steg spridas till andra kommuner i Dalarna och Sverige. Dessa aktiviteter främjar implementering i ordinarie verksamhet efter projektets slut samt spridning till andra kommuner, regionala företrädare samt andra intressenter.