Statsstöd

Statsstöd är när det offentliga (det vill säga staten, regioner eller kommuner) stöttar en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och att stödet resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Det gäller till exempel om bara vissa sektorer eller branscher får stöd. Det rör alltså ekonomiska förmåner som ett företag inte skulle ha fått under normala marknadsförhållanden, utan statligt ingripande.

Stödet måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Kraven är lågt ställda och så snart någon har mottagit något som skulle kunna anses som en fördel för mottagaren kan man säga att det har uppstått en potentiell påverkan på konkurrensen.

Begreppet ekonomisk verksamhet ska tolkas mycket brett och omfattar varje organisation – oavsett juridisk form, ägande eller finansiering – som med eller utan vinstsyfte köper eller säljer varor eller tjänster på en eller flera marknader.

Även offentliga aktörer – staten, regioner eller kommunala organ – kan alltså bedriva ekonomisk verksamhet. Detsamma gäller till exempel en stiftelse, en ideell verksamhet eller en idrottsförening. Vissa mottagare kan uppfylla kriterier av både ekonomisk och social karaktär. Det gäller särskilt områden som vård, skola och omsorg, vilka i sin kärna är icke-ekonomiska, men där det också förekommer områden med marknadselement som kan utgöra ekonomisk verksamhet. I samtliga fall måste alltid en individuell bedömning göras.

Reglerna om statsstöd

Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar, det vill säga att det finns gemensamma regler för konkurrens, offentlig upphandling och statsstöd. Möjligheterna att lämna ekonomiskt stöd till näringslivet och andra aktörer som bedriver en ekonomisk verksamhet regleras och bedöms enligt både gällande EU-regler och nationell lagstiftning. EU:s statsstödsregler sätter alltså ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. Reglerna finns i artiklarna 107-109 i EUF-fördraget (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Där fastställs att statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda undantag.

Som huvudregel behövs EU-kommissionens godkännande för att göra undantag från reglerna om statsstöd. Det finns dock två undantag där Svenska ESF-rådet kan ge stöd till vissa utpekade områden utan att först behöva vänta på EU-kommissionens godkännande.

Undantag från statsstödsreglerna

Det första undantaget finns i Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, den så kallade gruppundantagsförordningen (GBER). Svenska ESF-rådet kan tillämpa undantaget i samband med kompetensutveckling av anställda (kapitel 3, artikel 31).

Det andra undantaget finns i Kommissionens förordning (EU) nr 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Undantaget innebär att det offentliga får lämna stöd av mindre betydelse i enlighet med de förutsättningar som anges i förordningen. Stöd eller bidrag till ett företag/organisation/förening får inte överstiga 300 000 euro under en treårsperiod. En redogörelse för sådant statligt stöd inklusive stöd av mindre betydelse som företag som deltar i insatsen mottagit de senaste tre åren ska bifogas ansökan om stöd.

Det är i Svenska ESF-rådets utlysningar som det framkommer vilket undantag som är tillämpningsbart för stödsökande inom den aktuella utlysningen.

Stöd av mindre betydelse till deltagande företag i projekt

Följande information är relevant för aktörer som söker stöd inom en utlysning där stöd av mindre betydelse kan beviljas och där projektet kommer att resultera i att sådant stöd beviljas till deltagande företag.

Företag som erhåller kostnadsfri utbildning eller utbildning till reducerat pris i ett projekt kan få statligt stöd av Svenska ESF-rådet. Enligt EU-fördraget (artikel 107.1) gäller ett principförbud mot statligt stöd inom den gemensamma marknaden. För att det statliga stödet ska vara tillåtet enligt EU:s statsstödsregler måste stödet uppfylla kriterierna för stöd av mindre betydelse enligt EU-kommissionens förordning nr 2023/2831 av den 13 december om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

För att säkerställa att företag får stöd förenligt med de minimisförordningen behöver varje deltagande företag fylla i en blankett ”Intyg om stöd av mindre betydelse och försäkran om att inget annat stöd av mindre betydelse mottagits för samma aktivitet/insats”, se https://www.esf.se/soka-stod/dokument-att-ansoka/. Projektägaren ska sedan lämna in blanketten till Svenska ESF-rådet som måste fatta beslut om att företaget får delta i projektet innan företaget kan delta i projektet.

På blanketten ska det bland annat anges hur mycket stöd av mindre betydelse som företaget i fråga kommer ta del av genom att delta i projektet. En vanlig fråga är hur man räknar ut hur mycket stöd varje företag tar del av. I projekt där flera olika företag deltar ska kostnaderna för utbildningarna delas upp på de olika företagen. Vad gäller vilka kostnader som ska delas upp är det generellt sett så att kostnader som är direkt kopplade till kompetensutvecklingen ska användas när man beräknar stöd av mindre betydelse. Kostnader som stödmottagaren har för att administrera och redovisa projektet till Svenska ESF-rådet ska inte ingå i beräkningen av summan om stöd av mindre betydelse för de enskilda företagen. Exempelvis ska kostnaden för en projektledare för projektet eller kostnaden för utvärdering inte tas med i beräkningen av stöd av mindre betydelse till deltagande företag. Däremot kan kostnaden för en upphandlad utbildning tas med i beräkningen. Den totala summan av stödet som ska ingå i beräkningen ska sedan fördelas mellan de olika företagen.

Exempel på beräkningsmodell för stöd av mindre betydelse till deltagande förtag

Nedan följer ett exempel på hur stöd av mindre betydelse till deltagande företag kan beräknas. Observera att nedanstående modell endast är ett exempel och att Svenska ESF-rådet kan godkänna alternativa beräkningsmodeller. Syftet med fördelningsmodellen är att kunna räkna fram stöd av mindre betydelse till respektive deltagande företag.

1. Den eller de kostnadsposter som är hänförliga till utbildning för företag ska först slås ihop. 
2. Summan av de kostnadsposterna delas med det planerade antalet fysiska deltagare på utbildningen.
3. Denna summa multipliceras med det planerade antalet fysiska deltagare per företag. 
4. Produkten av detta multipliceras med andel ESF-stöd av direkta kostnader. Det innebär följande: Direkta kostnader minus/projektägare och eventuell samverkanspart andel av kostnader minus kontant medfinansiering delat med direkta kostnader.

Slutresultatet av uträkningen blir det planerade stödet ett företag ska beviljas.

Exempel på uträkning:

Kostnader i budget

Projektledare: 1 000 000 

Ekonom: 500 000

Lärare:1 750 000

Extern utbildning: 2 500 000

Utvärdering:150 000

Lön till deltagare: 5 900 000 (medfinansiering)

Kostnader kopplat till utbildning: 4 250 000 (lärare och extern utbildning)

Totalt planerat antal deltagare: 200 stycken 

Kostnad per deltagare: 4 250 000 / 200 = 21 250 kr

Stöd av mindre betydelse till Företag AB:

Antalet deltagare som ska kompetensutvecklas i organisationen: 25 stycken

21 250 * 25 = 531 250 kr

Stöd av mindre betydelse för Företag AB: 531 250 kronor Ovanstående belopp som beräknats fram är det belopp som ska anges på blanketten ”INTYG om stöd av mindre betydelse och försäkran om att inget annat stöd av mindre betydelse mottagits för samma aktivitet/insats (projekt)”.